Final lap...

End of story med lådan från vinden och trädgården. Höströjning klar och pallkragarna jordförbättrade med det som jag rensat bort. Mer mat åt maskarna att ta hand om. Maskar var det gott om i jorden, stora feta fina som säkert festar på allt gott som grävts ner för att bli näring till nästa års odlingar. Dahliaknölar på vinterförvaring och vinterförvaring av pelargoner fixat. Klarar pelargonerna sig så gör de det annars finns det nya att köpa nästa år och jag har lagt in vattning en gång i månaden i kalendern för att ge dem en chans. Persilja och purjolök finns fortfarande att använda, sista squasharna är skördade och när de är uppätna kommer det dröja länge innan det severas squash i detta hushåll. Visserligen gott i alla de former vi testat men nu är jag sugen på annat. Rotfruktsgratäng, kalops, kroppkakor...
 
 
 
Så var det den där lådan på vinden med böcker osv från mina första år i skolan. Gillar känslan böckerna framkallar med sina fina bilder, skrivböcker där flitens och noggrannhetens lampa lyst. Det var på den tiden man fick guldstjärnor och fröken gödslade sidorna med R. Ja det var fröken som rättade på lågstadiet, första manliga läraren jag hade var i årskurs fyra. 
Här kommer bildbomb på böcker:
 
 
 
 
 
Från ettan fanns stora och lilla ABC-boken sparade och dem ska jag spara ett tag till. Ser ni den röda pottstolen jag klippt ut och klistrat in på "P"? Exakt en sådan, fast blå, har jag suttit på som liten - kanske har du också det?  Den tidens pjäxor minns man ju också väl. 
 
 
Japp nu blir det inte fler skolminnen från vindslådan. Check på den. Ni kan andas ut 😉
 
Saker skrivna med handstil är idag inte möjligt för alla att läsa, eller ens skriva, men visst är det vackert med handskriva brev och kort? Jag älskar att skriva för hand och kanske är mitt listskrivande en del i att få utlopp för just handskrivande. När jag arbetade var det ju dator och platta som var redskapet vid allt skrivande. Ibland, väldigt sällan, skrev jag ändå minnesanteckningar för hand bara för att jag kunde och ville och jag njöt av skrivandet. Känslan när en penna flyger fram över pappret är helt amazing .. och nu är det dags att uppdatera, skriva för hand, dagens lista då flera punkter är fixade för dagen.
Mailade till mig själv klockan 21.53 igår och det stod chokladbollar i ämnesraden så det ska jag fixa nu. Slut på bludder 🤗

Tröttar ut er...

Känner att jag tröttar ut er med alla minnen som dök upp när den där lådan togs ner från vinden för ett tag sedan. Dagböcker från tonåren och från skolan, sparande i skolan.... men jag har mer kvar att bluddra om. Läs eller strunta i att läsa, du väljer🙂 För mig blir "det-fanns-i-lådan-skrivandet" en del av "Det var en gång..." när jag var barn och samtidigt tillfälle att bokstavligen rensa ut så det blir mindre kvar att ta hand om för de som en gång ska göra det. Döstädar med andra ord...precis som pappa sa att han gjorde när han röjde i källaren... men han gjorde inte färdigt... Vi får se hur långt jag kommer, en låda och ett skåp i taget. Det är en skön känsla att sortera och röja. Passar på att sälja en del också och så blir det en och annan tur till Erikshjälpen. 
 
Nåja, tillbaka till den där lådan från vinden... Hittade en bunt med teckningar, främst från lågstadiet, som jag blev riktigt glad över att återse. Hade toltalt deletat i minnet att de fanns kvar. Min absoluta favorit bland fynden är dock från mellanstadiet. Ett par teckningar på en litteraturpersonlighet som följt med mig så länge jag minns och som jag fortfarande upplever i böcker, sånger och, när det inte är pandemi, i Astrid Lindgrens Värld. Stor stor saknad att det bara blev två dagar där i år 😢 
Men hej tjolahoppsansa här kommer mina två Pippi och Herr Nilsson:
 
Den högra gillar jag bäst och den har jag ramat in för att spara. Endast den teckningen kommer att sparas i pappersform. Kunde inte låta bli. Så nu tronar Pippi på en hylla i syrummet tillsammans med en fin målning som yngsta barnbarnet gjort till farmor. 
 
Bjuder på några teckningar här och som då blir sparade digitalt. 
Vår familj när jag var 7 år. Men inte hade jag mörkt hår, kanske önskade jag det istället för råttfärgat? Inte var yngsta syster född heller så därav två tjejer. Vi tre systrar som på klassiskt vis benämns "storan, mälan och jag" av den yngsta "lilan". Älskar er💓
 
Mamma och pappa är sig inte lika från några foton men ändå.. mammas höga permanentade hår stämmer rätt bra. Men morotsnäsa, getingmidja och svart smink under ögonen, pappa utan fötter och ett pyttelitet huvud? Ritade när jag gick i tvåan.
 
Några till utvalda teckningar, lite jul, lucia, blomster och en clown.  
 
 
 
 
En teckning från tvåan saknade jag och den var speciell. Jag vann en teckningstävling med den, en tävling anordnad av Sparbanken i Alseda kommun. Jag hade ritat en båt som fiskade upp pengar från havet med hjälp av ett nät. Båten var grön och röd och hade två segel och säkert var nätet mycket finmaskigt så små som mynten var när jag gick mina första år i skolan. Den teckningen hade varit kul att ha kvar. På baksidan hade den som utsett vinnaren, med bläck, skrivit en etta med en rund ring om. The winner! Haha, ego jag som berättar (skryter?!)😉
 
 
I övrigt har jag idag funderat en del på vem som kommer att tillkännages för nobelpriset i litteratur imorgon. Alltid lika spännande. Har du någon bra gissning? Har också börjat fundera på vad jag ska göra för pepparkakshus i år. Tänker att jag ska göra mallar i god tid. Har du något bra förslag till mig? Såklart står det "mall till årets pepparkakshus" på att-göra-listan... men det hade ni ju redan räknat ut😉

Några korvören i en låda

Precis så var det, några korvören i en metallåda tillhörande Sparbanken. Är du också i så mogen ålder att du varit med om att spara pengar i skolan? Minns du lådan det sparades i? Ett fack för varje elev. Bilden nedan tog jag för några år sedan på en utflykt tillsammans med Astrid Lindgren Sällskapet då vi besökte ett litet museum.
 
Blev påmind om skolsparandet när en kartong togs ner från vinden och jag hittade boken med information om sparandet i skolan:
 
 
 
Varje gång man sparade fick man ett klistermärke att sätta in i boken:
 
Det är roligt att spara... Hur roligt var det för de elever som inte hade någon slant med sig att spara vid de tillfällen detta gjordes i skolan? Jämförde vi med varandra hur många 2-, 5-, 10- och 25-öringar vi hade med oss? För det var väl på den nivån sparandet höll sig?  Som jag minns det gick vi fram en och en till katedern där fröken satt och skrev upp hur mycket vi sparade och såg till att de fattiga örena lades i rätt fack. Kommer inte ihåg hur ofta vi sparade men en grov gissning är en gång per månad så det kan inte ha blivit några stora summor som sedan sattes in på banken. Sparbanksreklam var tydligen ok i skolan på 60-talet och sedan dess kommer väl alla ihåg sparbankseken. Undrar om det var tvingande att ha detta sparande som en del av skolan eller om det var frivilligt för varje skola? Kommer du ihåg hur det var? Var detta en landsbygdsföreteelse eller fick också elever i städerna vara med om detta skolsparande? 
Nej, det är inte fel att lära sig hantera pengar eller att spara till något man önskar, vill ha eller behöver. Men på detta sätt i skolan får jag nästan ont i magen av efteråt med tanke på utsatthet och mobbning.  Allt var inte bättre förr.