Om du /jag vågar prata så kan fina samtal med obekanta människor bara helt plötsligt ske. För nästan tre veckor sedan var jag på Sy-och hantverksfestival i Stockholm. Åkte buss från Linköping och hade bokat den plats jag ville sitta på. Ledigt bredvid mig alltså och då var den stora frågan: Vem kommer att sitta bredvid mig? Jag var snabb in i bussen för att hitta min plats. Kvinna efter kvinna (inte en enda man med på bussen utöver chauffören) hittar sina platser. Välkommen sa jag till kvinnan när hon satte sig. Vilken lyckträff det blev. Alltså hur kan det bara stämma så bra och vara så lättpratat första gången man ses? Visst hade vi en gemensam beröringspunkt i intresset av att sy. Det ena gav det andra i samtalet och det var inte något tomt snack om väder. Vi pratade om livet, känslor och relationer. Snart upptäckte vi att vi båda gillar att odla och att baka. Hon brukade precis som jag göra storbak. På väg hem när det inte var långt kvar till Linköping kunde vi konstatera och glatt skratta åt att vi båda var utbildade förskollärare och så blev det prat om förskolans verksamhet. Bingo säger jag bara och grattis till mig för ett givande samtal. Nej, vi har inte fortsatt kontakt och vi berättade inte ens våra namn för varandra. Nära varandra i ålder kanske bidrog till samtalet. Jag har inte slutat tänka på det här mötet som gav mig så mycket energi. Vilket guldkorn i vardagen.
Jag gick för mig själv på sy-och hantverksfestivalen vilket är optimalt att göra. Ensam var jag ju inte. Det är stor skillnad på ensam och själv. Så blev det dags för lunch och jag satte mig vid ett bord och på tallriken var det Cesarsallad av bästa sort. Två kvinnor i ålder som jag och lite till undrade om de kunde sitta vid mitt bord. Såklart varsågoda. Jag hade egentligen ätit klart med blev sittande kvar och hade ett toppensamtal med två trevliga varma öppna lättpratade kvinnor. Jodå vi råkade hamna i ämnet barnbarn 😀 Dubbelbingo för goda möten. Nej, trippelbingo för när jag tog en fika blev det ytterligare ett fint samtal med okända personer.
När jag framåt kvällskanten klev av bussen med ryggsäcken fylld med tyger var jag bubblande glad över inköpen men framförallt för dessa fantastiska möten och samtal med för mig okända kvinnor. Fina möten att lagra på hårddisken och i hjärtat.
Annars då? Ja en dag i taget och lite olika vad jag gör från ingenting till massor av småsaker, plock och pyssel. Dags att planera nästa baktillfälle, göra klart paketkalender, kolla advenstljusstakarna om det går att byta till ledlampor i dem. Överallt annars hemma är det ledlampor i varenda lampa.
Advent betyder också dags att ordna med plats i fönstren för ljusstakarna. Njuter av fina orkidéer som blommar om. Underbara att titta på.
Advent snart och julen knackar på. Har fått god vägledning inför julkappsinköp. Julia, 6 år, har markerat saker hon önskar i leksakskatalogen. 83 markeringar blev det till slut. Två prickar på samma sak betyder lite extra stark önskan.
Vi var helt överens om att det är fritt att önska och att man kan inte få allt. Det var som alltid en härlig stund att sitta och samtala. Denna gång om olika leksaker, önskemål och motiveringar till önskemålen. Ni ser det där med samtal är en bra grej!