Internationella Celiakidagen

Idag är det internationella celiakidagen. Jag har ju celiaki som ni läsare redan vet och ibland är det frustrerande men för det mesta fungerar livet med celiaki bra. Celiaki är en autoimmun sjukdom men i Sverige kallas det ofta att man är glutenintolerant. Det är ingen allergi utan rätt och slätt en autoimmun sjukdom. 
 
Ingen medicin finns för celiaki. Det enda rätta är att äta strikt glutenfri kost, dvs kost fri från vete, råg och korn i alla dess former. Havre går bra men med risk för kontamination av andra sädesslag så välj ren havre. Lite lurigt att tänka på är att tex ströbröd, panerad mat, pasta, mussli, såser mm innehåller sädesslagen man inte kan äta. 
 
Min resa som celiakist började för 12 år sedan. Mycket har hänt inom området glutenfritt sedan dess med utökat antal glutenfria produkter. Det var för mig en stor omställning att börja med glutenfritt men min motivation var hundra för att må bra och för att tarmen skulle läka och få tillbaka tarmluddet igen. Hemma i vardagen fungerar det alltid bra med maten, jag har ju koll själv och jag fuskar aldrig utan det är helt glutenfritt som alltid gäller. Jag kan sakna att äta nybakade vetebullar, sega onyttiga goda frallor mm.  Det mesta brödet, kakor och bullar bakar jag själv och har genom åren hittat bra recept som fungerar. Det är definitivt inte samma sak att baka glutenfritt som att baka det som innehåller gluten. Men övning ger färdighet och det finns massor av info och recept att hämta i bloggar, guider och olika forum på nätet. Jag kan rekommendera Küsten är klar! där hittar du allt om celiaki, fakta, recept, länkar osv. Vill du lära dig mer och ha koll på området celiaki kan jag också rekommendera Celiakiförbundet En fin service har Lysings glutenfria bageri där man kan beställa bröd, kakor, pajer, tårtor mm på nätet som sedan levereras med deras varubil till flertalet orter i Sverige. Gillas! Många bra recept har jag hittat på Glutenfria godsaker men det finns många fler platser att hitta information och recept på - googla glutenfritt och/eller celiaki! 
 
Förbättringsarbete finns att göra kring celiaki tex är det fortfarande inte givet att restauranger eller fik har koll. De flesta har det men inte alla. Jag är en jobbig besökare på mat- och fikaställen och frågar och frågar för jag måste vara säker på att det jag ska äta är glutenfritt. Upplever att glutenfritt förväxlas med laktosfritt tex. Fika är det jag tycker är svårast att få till spontant, skumraketer och biskvier är lätt att tröttna på. Hur svårt kan det vara att ha glutenfria produkter i frysen och ta fram vid behov?Jag äter hellre en micrad bulle/muffins/macka än att nöja mig med en slät kopp kaffe om jag är fikasugen. Det är ju alltid trevligt att bli bjuden på mat/fika borta men också lite krångligt ibland. Ska jag fråga vad det ska bjudas på ? Kan jag äta det? Ska jag ta med eget? Pinsamt att på plats till värdfolket säga att det där kan jag inte äta... jaja det är väl bara att informera vid inbjudan och ta ett snack. Evenemang där det ingår fika väljer jag ibland bort just pga fikan men ibland tar jag med tex glutenfritt korvbröd i väskan om jag skulle bli korvsugen...tex när vi åker på speedway. 
Det blev gnälligt men ibland är jag så evinnerligt trött på att inte kunna moffa i mig det ögonen faller på och som ser så gott ut att saliven börjar rinna i foderluckan. 
 
Ett härligt minne från 2012 är när vi är på utflykt med två av barnbarnen då fyra och sex år. Jag hade stödstrumpa på ena benet efter att ha haft en propp. Barnbarnen visste så väl att jag inte kunde äta annat än glutenfritt. Vi fikar  med glutenfria muffins varpå ett av barnen säger: Får du inte ont i benet nu farmor när du äter muffins?? Så omtänksamt! Gulle!! Inte så lätt att ha koll på celiaki eller propp i benet. 
 
Kör väl lite blomsterbilder från veckorna som passerat för att avsluta positivt. Håll till godo med backsippor, gullvivor, liljekonvaljer, pärlhyacinter, lungört och en tulpan.
 
 
 
 
 
 
 
Tack och adjö metspö! 

Kyrkdags ...äntligen!

Det blev ett långt mellanrum mellan första och andra kyrkan i sommarens kyrkcykling. Så kan det bli när livet knackar på. Ni vet det där livet med vardagssysslor, barn och barnbarn, barndop, älskade släktingar på besök och ibland också behov av dagar med att göra absolut ingenting och ovanpå det allt annat som bara trillar in på att-göra-listan. Känns det kanske igen? Tur att man (= jag) är flexibel. Ett antal dagar har det varit för varmt att cykla och då har det bara varit bada, bada och bada igen. 
 
Men idag minsann blev det cykeltur med goda vännen. Vi styrde kosan mot Frödinge kyrka via både asfalts- och grusvägar. När jag var föreståndare (det hette så för länge sedan) på förskolan i Frödinge cyklade jag var fjärde vecka dit och det kändes bekant och bra idag att cykla dit. Varför var fjärde vecka? Jo, maken samåkte till sitt jobb så var fjärde vecka hade jag ingen bil att tillgå. Inget konstigt alls på 90-talet att ta cykeln när ingen bil fanns att tillgå. Ja, på vintern blev det buss...det fanns gränser även för mig. Nåja, Frödinge kyrka är nu avprickad på listan och du kan läsa mer om kyrkan här och här  Kyrkan är en av tre träkyrkor i Vimmerby kommun och alla tre är värda ett besök. Det blev 28 trampade kilometer så applåder på det.
 
 
 
 
 
 
Kyrkcykling innebär inte bara kyrkbesök. Vi njuter också av naturen och fina cykelvägar. Vi gillar
utförsbackar mer än branta eller långa och sega uppförsbackar. Men ibland är det upp och ibland är det ner med det mesta så även med cykling. Idag hittade vi en plats att plocka hallon på, hur mycket som helst men ganska små och inget hade vi att plocka i idag. Men en annan dag...kanske...
 
 
 
 
När vi hade några kilometer kvar hem så slängde vi oss i sjön för ljuvligt bad. Cykelbyxor och sportbehå funkar bra att bada i. Så sköönt! Bjuder på volangen runt magen haha - jag är jag och det duger så bra att vara jag.
 
 
Hem kom vi och nu är det bakning av limpor som gäller. Ugnen måste ha varit trasig länge innan jag förstod. För ojojoj så bullarna och kakorna jäste bra i gårdagens bak. Tom det glutenfria blev kanoners bra. 
 
 
Jag har ett toppenrecept till glutenfria bullar. Ett lussebullerecpet som jag gör utan saffran och så gör jag enkla släta bullar. De är så nära wediga bullar som det går i smak och konsistens. Här kommer receptet för dig som blir sugen. Funkar jättebra att göra dubbel sats och det blir  40-45 bullar. Mums!!
 
 
Bullarna till nödenolusten och till de som besöker oss blev riktigt bra. Det där undre elementet i ugnen måste ha gått på halvfart länge innan det helt la av. 
 
 
Dagens gladis får bli att jag helt oväntat träffade min kusin Mats på cykelturen. Han var ute och spanade efter tecken på vildsvinens framfört. Jättekul att få en pratstund. 
 
Kan väl bjuda på dagens skratt också som först inte var en skrattupplevelse. Tog en paus i soffan på altanen efter att jag ätit. Nödenolusten tittar ut och meddelar att han åker och tar ett dopp, han blev sugen när jag beskrev mitt bad under cykelturen. Javisst, gör det. Hej då! Ja och så var vilostunden slut och jag skulle in för att sätta igång baket. Jag fick lite längre paus. Jag var utelåst. Ringde maken som snart skulle komma sa han. Det gjorde han. Iklädd badhandduk a la långkjol.. Så kan det gå när man åker iväg i badbyxor och glömmer packa ombyte. Vi kommer att minnas onsdagen den 28 juli. Tro mig. 

Jag sov på saken....

och skred till verket. Mattorna är snötvättade med piska och borste. Känns vardagslyxigt. Snötvätt är ett gammalt beprövat tvättsätt som jag minns från när jag var liten. Enkelt och miljövänligt och resultatet blir super. Jag övervann tankarna på att det vackra snötäcket skulle förstöras - finns säkert någon diagnos på att man kan störa sig på något sådant. Men vi, ja vi hjälptes åt som vi brukar, höll oss i kanten av snötäcket och utnyttjade altanen för att så mycket som möjligt av snön skulle förbli orörd..
 
 
 
 
Inför julen gjorde jag chokladdoppade nougatbollar med smak av havssalt vilket gav mersmak och när den sista delades med nödenolusten till efterrätt så kändes det att något skulle komma att saknas som avslutning på middagarna. Men... i skåpet fanns nougat kvar och mandelmassa och choklad skrevs upp på inköpslistan... så nu har vi 26 godisar till att dela på. Receptet hittar du här 
 
 
Semlor är ju så gott men med celiaki och nödvändigheten att äta glutenfritt så söker jag mig fram för att hitta ett lika gott semmelalternativ som en "vanlig semla". Bakade en semmelkaka som föll oss båda i smaken och den räcker ju till fika flera gånger och den innehåller bara goda kalorier. Blir du sugen så hittar du receptet här
 
 
 
 
På programmet idag står skidskytte på tv, vitkålsfräs med kyckling till middag, promenad och så kommer det att hinnas med lite lagom slappt och slött leverne. Veckan som gått har bjudit på ett par långa och härligt uppiggande telefonsamtal. Bra alternativ när man inte kan träffas även om jag egentligen inte är så mycket av telefonpratare för pratandets skull. Veckan bjöd också på en rolig dröm. Helt knäpp dröm men säkert ett resultat av pandemi, tidingsartiklar, ett tv-program om hjärnan med Anders Hansen och drömmen om att orka komma i form precis som det var i fornstora dagar. Allt detta bearbetat av hjärnan under natten. Vad jag drömde? Jo, att jag cyklade 12 mil, kom fram till Ullared och där var det 7 kilometer lång kö in till Gekås. Vi har 25 mil dit och jag ska inte dit som det är nu och jag cyklar inte på vintern. Men lite kul dröm var det. Jag skrattade gott på morgonen åt upplevelsen.
 
Har ni inget att göra? Kan tipsa om filmen Hacksaw ridge som vi såg igår. Finns på SVT-play till 15 februari. Filmen bygger på en sann berättelse om pacifisten Desmond Doss som blir sjukvårdare inom armén när USA dras in i andra världskriget. I de hårda striderna på ön Okinawa visar han sitt mod på andra sätt än att döda. DD är den förste vapenvägraren som mottagit "Medal of Honor" och beskrivs av medsoldater som en av de modigaste män som levat. Filmen innehåller många otäcka krigsscener men då kan man blunda på ett öga och ett hett tips är att näsdukar till hands för det är stor risk att tårarna trillar... Se den!
 
17 januari och idag blir yngsta barnbarnet 1 månad. Finaste Olof som jag ännu inte hållit i min famn och sniffat på och gosat med. Som jag längtar efter det... det gör nog han också eller vad tror ni??