TV, c-vitaminer och snö

Dagarna de går och går efter varandra. Känns lite märkligt att dagarna faktiskt går lika fort nu som pensionär som de gjorde när jag jobbade. Tänk så man anpassar sig efter de förutsättningar man har. Frukosten får och kan ta lång tid sju dagar i veckan vilket känns riktigt lyxigt. För mig blir det mycket mer tv-tittande jämfört med när jag jobbade och såklart påverkas det också av den årstid det är nu. Idag satte jag mig i soffan för att vika lite rentvättat och jag fastnade i en dokumentär där man fick följa utrikesminister Margot Wallström i hennes arbete. Mycket intressant att följa ett dygnetrunt- och världenruntarbete. Vad sägs om Afghanistan - New York - Helsingfors på bara några dagar?
 
Vardag eller helg hela veckan, ja det passar ju bra med vilket som när man är sin egen, bara att välja efter dagsform. Hur som haver så går dagarna och de varierar sig precis som alltid oavsett när, var och vem man är. Bra dagar då allt är kul, dagar då både strumpor och tankar skaver, kreativa dagar i 100 knyck och dagar med absolut noll aktivitet. Det finns dagar då ett par apelsiner är det enda uppiggande som kroppen och själen tillförs. Maten kan vara allt från trerätters till korv med bröd eller varma mackor.  Lika stor variation på klädsel, allt från heladagenipyjamas (väldigt sällan)  till kjol (vanligast) till kläder man borde ha sorterat bort men som fortfarande är grymt skön att slasa runt i. Frihet och valfrihet med andra ord. 
 
 
Dagen idag är av sorten mindre aktivitet, men jag är nöjd med slapparklädsel, det vita utanför fönstret och skidskytte på tv. Middagen lär bli enkel... lite söppe kanhända så en får sörple bare för att en kan o vill. 
 
 
 
Har tjuvkikat lite på nyheter hos Gudrun Sjödén ... där finns tunikor som skulle passa... och en illgrön skjorta... får se hur det slutar?!...  Kära nödenolusten ännu har inget hänt 😘

Mäktig kombo

Det blev en mäktig kombo igår att titta på filmen The Rock på tv. Mäktigt med de minnen som väcktes från vår USA-resa. Igenkänningsbilder från San Fransisco, Alcatraz från utsida och insida, kabelvagnar. Filmens biljakter lyste med sin frånvaro när vi var där och det tackar vi för. Härlig musik i filmen som tex San Fransisco med Scott Mckenzie och som lök på laxen spelades den när Sean Connery befann sig i duschen. Jojo minsann 😀
Jag har sedan vi kom hem från USA velat se den här filmen och nu är det gjort och jag kommer nog att se den igen. Film är film med tanke på alla overkliga händelser som staplas på varandra med exakt timing. Men det är väl det som är grejen i kombination med att huvudrollen klarar sig som tänkt. Hur som haver så var det igenkänningen av San Fransisco som gjorde starkast intryck och Sean Connery kan man ju lätt vila ögonen på och varför inte också Ed Harris och Nicolas Cage. Biljakter i film har jag alltid gillat och i The Rock får man en rejäl dos av det. Att bygga upp handlingen i filmen så man fäller tårar på slutet måste väl betraktas som en bra film? Idag har jag lite fastnat i San Fransisco och minnen därifrån så sist i inägget kommer nu en resa med kabelvagn. Exakt den resan åkte vi ett par gånger och cirka 1 minut och 14 sekunder in i filmen passeras, på höger sida, hotellet Union Square där vi bodde och direkt efter hotellet kommer restaurangen där vi åt frukost. Häng med och upplev San Fransisco, jag lovat att det är en härlig resa till priset av 7 dollar:

Vackert vitt

Härligt med lite snö och kyla. Så vackert ute och det blir ljusare även en mulen dag som denna. Skidskytte på tv bidrar till dagens sittaisoffanochglo. Jodå, jag ska ut och gå också men det blir senare. Jag vet att man behöver ljuset men det är såå mycket mer njutbart att gå ut och gå när det är skumtimme eller helt mörkt. Glashalt är det men med dubbade skor är det inga problem. Jag har alltid föredragit träning under senare delen av dagen (läs kvällen) och det finns ingen anledning att ändra på det. Det känns mycket bra att ha kommit igång ordentligt med promenader igen.. jag kan ju inte säga att jag inte har tid. 
 
 
 
 
 
Det där med tid är ett kapitel för sig. Vad tar man sig tid till att göra? Måste man göra något hela tiden? Nej! Att göra ingenting är ju också en syssla som kan ta tid i anspråk. Hur gör man för att få tiden att gå? Den går ju antingen man vill eller inte. Tycker dagarna går lika fort nu som när jag jobbade. Skillnaden är väl att jag inte behöver passa så många tider, jag bestämmer själv när dagens aktiviteter startar och jag kan läsa till klockan 02.00 varje natt och det njuter jag av. Pensionär har jag nog blivit fullt ut när en av dagens huvudpunkter numera är "har posten kommit än", haha...  och det har den idag... varken räkningar eller kärleksbrev... de tre kärleksbrev jag fick under studietiden på 70-talet får anses räcka.. han som skrev dem håller jag fast vid. Punkt.