Mitt liv som hund

Läkarbesöket i onsdags satte spår. Jag skrattar fortfarande åt dialogen med läkaren. Hela inramningen gjorde detta samtal till ett fantastiskt ögonblick. Temat var motion/träning och betydelsen av det för hälsan. 
Utdrag ur samtalet:
Jag: Det är aldrig så lätt att få ut mig på promenad som när det är snö och vinter.
Läkaren: Då är du som min hund..(mikropaus)..ursäkta jämförelsen..
Sedan brast vi båda ut i gapskratt...
Jag vill aldrig byta läkare, han är helt outstanding. Noggrann, har humor som ni märkt, "kan mig", engagerad, lyssnar och jag känner alltid vid dessa besök att det finns tid till att prata och fråga om allt som har med min hälsa att göra. 
Idag tycker "hunden" (jag) det är trist att det vita smälter men gläds istället åt ljuset som tydligt märks är på gång. Mitt liv som vinterhund går mot sitt slut för denna gång...
 
Mitt liv som hund byter jag mot mitt liv med hund efter att idag ha tagit en titt i mitt album från när jag var en liten flicka i Pauliström. Med hund innebär med jakthund eller ja, jakthundar. Drever och hamiltonstövare. Slarvan och Jana. Taxen Tusse, hos farmor och farfar, finns också med i min barndoms minne av hundar. En hund till minns jag, Tant Lillys pekingese (?) som var så lurvig att det var omöjligt att se vilket som var bak eller fram.  
På bilden nedan Slarvan med valpar, mamma, kompisen Gunilla/Pylle och jag. Åh, vad jag gillade dessa hundar och jag sprang gärna med mat till hundgården.
 
 
På bilden nedan är det jag, Slarvan och Mona som passade mig då och då. Kappan jag har på mig var så fin, vinröd med detaljer av svart sammet på kragen och på ficklocken. 
 
 
Det är fritt fram att skratta åt fotona eller att bara helt enkelt dra på smilbanden och nicka igenkännande åt tidstypisk klädsel från sent 50-tal. Hemsytt och hemstickat var det som gällde. Lyckliga barn som växer upp idag med vatten- och vindtäta tyger i vinterkläderna. De behöver inte bära med sig kilovis med snöklumpar hängandes fast på yllebyxor och vantar hem efter utelek i snö. Inte behöver de heller ha elastabyxor med hällor under fötterna... byxor som töjde sig 3 storlekar när man använde dem och fick vira dem ett par varv i midjan för att de skulle sitta uppe. För att inte tala om "knäna" -  stora som säckar som blev på benen. 
 
Nu ska jag sätta tänderna i ett apelsin och sedan ta mig an ett litet projekt...väldigt litet denna gång... men det kan tänkas att jag ber om hjälp med en liten verktygskrävande insats.. håll dig beredd kära nödenolusten 😘
 
Fredag och helgen på ingång. Märks inte så mycket för mig som har lördag hela veckan. Ha de gott och njut av ljuset och varandra 🤗
 
 

Kommentera inlägget här :