Nej, det gör jag inte. Jamen, vi var ju där mitt i sommaren tillsammans med X och Y. Nej, jag minns inte. Du hade på dig en randig tröja och cykelbyxor, flipflop på fötterna. Vi åt räkmacka. Nej, det ringer ingen klocka...
Har du någonsin upplevt detsamma? Att minnet sviktar trots att någon berättar om något ni tydligen upplevt tillsammans? Eller att ni är flera som varit med om något gemensamt men har helt olika minnen från den upplevelsen? Jag tittade tidigare i veckan på tv-programmet Din hjärna - Dina minnen med Anders Hansen, programmet finns på SVTplay. Bland de frågor som ställdes var "Vad väljer hjärnan att komma ihåg och vad glömmer den?" och "Kan du lita på ditt minne?". Efter programmet tänkte jag mycket på detta hur minnet funkar och om det jag minns är sant eller inte, hur mycket har redigerats med tiden, minns jag eller är det konstruerade minnen utifrån foto eller berättelser jag hört? Spännande att fundera på och vilken tur att jag inte är åtalad för min barndoms minnen och ska vittna i domstol. Hur säkert kan man lita på vittnesmål under ed? Det går ju att grubbla hur mycket som helst på de minnen man har av livet man levt, varför man minns just det och det. Dofter, platser, repliker, scener i filmer, mat eller nästan vad som helst - allt kan väcka minnen, både bra och mindre bra. Men mina minnen är mina och ska så få förbli, spelar ju ingen roll om jag förbättrat dem eller bara minns bråkdelar av det jag varit med om. Jag har ensamrätt på just mina minnen.
Jag tänker och minns vidare och från veckan som gått har jag minnen av pyssel jag gjort. Det är jag säker på hänt då det finns bildbevis.. och vad jag vet har ingen i smyg redigerat bilderna...
Första pysslet var bokmärken av foton som legat på hög i en låda. Magneter sparade från gamla inköpslistor som suttit på kylskåpet, lite fint papper och så laminering, några minuters pyssel och sedan klart!
Pyssel nummer 2 var ätbart - godissushi med chokladsås till dip. Marshallows, hallonremmar, godisfiskar och diverse annat smågodis, bara att släppa loss och skära och knyta. Bra aktivitet då inget av godiset var glutenfritt och därför slank inte minsta lilla bit in i munnen på mig.
Dagens finfina sköna promenad i underbart vinterväder är avklarad i solsken, minusgrader och gnistrande snö, så vackert. Sitter i soffan hemma nu med rosiga kinder och nu blir det skidor på tv. Bra lördag så långt.
O där gick starskottet på damernas masstart 10 km... over and out härifrån.