Det han sa glömmer jag aldrig, det är så med ord att vissa sätter sig kvar mer än andra. Ord sätter spår och kan båda lyfta och stjälpa. Det han sa lyfte mig och fick mig att slappna av. Jag kom ihåg hans ord efter att ha fått ögonen på en hel drös med skitonödiga tidningsrubriker:
Rasa i vikt - utan att bli hungrig
13 livsmedel som bränner fett
Rasa 4 kilo med rätt godsaker
Tappade 10 kilo med unika metoden
Raketstarta viktracet - 3 steg och recept
Nå drömvikten och behåll den med vår unika metod
Nyårslöften som förändrar ditt liv på riktigt
Dessa uttjatade rubriker som följs av recept på gottigheter och frestande menyer. Vi vet väl alla vad som är bra att äta och att regelbunden motion är en investering i god hälsa. Men där emellan är det helt ok och till och med bra att ha dagar med mottot "slö, slapp och likgiltig".
Vad sa han då och varför väckte alla rubriker detta minne? Han det var onkologen som jag träffade inför att börja min cellgiftsbehandling hösten 2011. För att ställa in rätt dos på behandlingen frågade han efter min längd och vikt. Jag svarade med tillägget "jag vet att jag väger för mycket". Hans svar glömmer jag aldrig: Du, vi ser alla olika ut. Inga konstigheter, inget dömande, bara ett lugnt konstaterande. Så säger en kunnig, vänlig och omtänksam onkolog i mötet med en sårbar patient. Vad spelade vikten för roll när jag balanserat på kanten mellan liv och död?
Vi sköljs över av ideal om hur vi ska se ut, hur vi ska leva för att vara anpassade och passa in, vi tillåter oss att tycka om andra och andras liv. Men vem är jag och vem är du i allt detta? Vad jag väger har betydelse i ett hälsoperspektiv men vikten har ingen, absolut ingen, betydelse för ens människovärde. Det är många metoder jag provat att banta med och det har hjälpt tillfälligt och ibland varit en kick för att komma igång med bra ätande och träning. Sedan jag trädde in i pensionärslivet har (jobb)stressen försvunnit, jag äter oftast bra men ibland tar latmasken över och det blir snabbmat, jag är igång med träning även om magsjuka just nu fixade några dagars paus men jag bantar inte. MIna odds till ett långt liv har jag förbättrat och en investering i förbättrad hälsa är något att vara tacksam för. Att kläderna slutat krympa i garderoben är en bonus jag utan ansträngning fått på köpet.
Jag faller också såklart för frestelser, både onyttiga och nyttiga. Såg bilder på semlor idag och utan celiaki så hade jag nog trillat dit. Nåt bra med den diagnosen även om den ibland är jobbig. Efter julhelgerna är min största frestelse tulpaner, älskar att ha tulpaner på bordet, särskilt rosa, lila eller vita. Kollar på buketten och njuter - så varsågod lite njutning till dig också:
Det lönar sig inte att springa om man är på fel väg.
Var den du är - hela du är vacker.
Att våga vara sig själv trots vad andra tycker är styrka.
I am not lazy, I am on energy saving mode.