Smakar på det om och om igen. 64. Siffran jag fyllde igår. Kan inte minnas att jag någonsin reflekterat över min ålder. Men igår smakade jag flertalet gånger på att ta just ordet "sextiofyra" i min mun. Hjärnan och mina tankar belägrades av detta och snurrade på som värsta karusellen. Vilken tur att jag gillar karuseller... Ett plötsligt uppvaknanade av att åren rullar på även för mig?? Troligen har jag levt i total förnekelse av vad de där siffrorna som fylls på med ett till, för varje år som går, står för och betyder. Inte tänker jag på att döden kommer närmare, den var jag sånära som det bara går för nio år sedan så nu värdesätter jag livet varje dag. Inte behöver jag tänka "ett år kvar till pension" eftersom jag slutade jobba för två år sedan. Dock blev jag flera gånger igår påmind om att det är ett år kvar till jag blir en riktig pensionär. Är jag bara på låtsas nu? Nej, ni jag känner mig högst levande och projekten rullar på blandat med lata stunder, bokläsning och göra vad-jag-vill-när-jag-känner-för-det.
Fortsätter njuta av blommor och växter. Tredje sorten dahlior blommar äntligen och passade superfint att ta in en och sätta brevid en matchande orkidé.
I pallkragarna har jag börjat rensa bort en del men det finns ändå gott om godsaker att ta hand om fortfarande, persilja, smultron, blommor, sallad, purjolök, squash, tomater och morötter.
Jaha ja då fortsätter mitt liv som 64 åring...ska fylla dagen med woligheter ihop med några av de bästa. Kan inte bli bättre trots den där retliga siffran 64 ... eller är det så att man aldrig blir äldre än tjusju??