Det bidde ett hus till

Ja det blev ett hus till. En av de bästa ville komma till oss en dag förra veckan och vem vill inte ha så fint besök? Vi hämtade unga fröken på förskolan och väl hemma blev det pannkakslunch med hallon och glass. Det funkar alltid och dessutom önskas det alltid. Finns det barn som inte gillar pannkakor? Har ett roligt minne om pannkakor. När de två äldsta barnbarnen var i förskole- och lågstadieålder undrade de varför de alltid fick pannkakor hos oss. Ja, sa jag, det är ju det ni alltid önskar, men vad vill ni ha istället? Yngsten, då 5 eller 6 år svarar: Inte vinkokta musslor i alla fall för det är jag trött på men hummer kan jag ta. Kan säga att pannkakor fortfarande gärna slinker ner....
 
Jag frågade unga fröken om hon ville att vi skulle göra ett pepparkakshus som hon kunde ta med sig hem. Visst ville hon det. Jag kavlade och fixade delarna till huset och gräddade allt. Sedan dekorerades alla delar omsorgsfullt och noggrant av en uthållig och koncentererad 3-åring (blir 4 i mars) och jovisst det slank ner några godisbitar i magen... men det må vara ok en dag som denna.  
 
 
 
Grisar, granar och enhörningar fixades och så tre figurer som föreställer unga fröken och hennes två storebröder. Det var en mycket nöjd och glad tjej när allt var klart.. och en lika nöjd och glad farmor. 
 
 
Efter bak önskades det bad i badkar. Vilken tur att vi har badkaret kvar! Karet fylldes med vatten och vitt skum och med alla muggar och slevar som skulle lekas med. Jag satte mig på toastolen som badvakt och som sällskap. Prat, lek, torka lite skum i ansiktet, prat, mera lek och till sist duscha och skölja ur det långa håret... med balsam för att kunna borsta det och sätta upp en svans.  En helt underbar dag som efterlämnade en alldeles underbar varm känsla i mig. Att få umgås och bara vara, göra saker tillsammans och prata om allt möjligt tillsammans med #enavdebästa #älskadebarnbarn är bästa sortens feelgood. Punkt!

Kommentera inlägget här :