Mitt i nattens mörker

Fredag har blivit lördag och här ligger jag i mörka natten. Lite ljus från plattan, lugna andetag från nödenolusten, brus i öronen (tinnitus?) och svärmors gamla klocka har plingat både midnatt, halv ett och ett. En bil passerar då och då på gatan. Hem från nattjobb, hem från festen eller på väg att hämta tonåring som ska hem på avtalad tid. Det minns man hur det var. Både att vänta på pinsam förälder och att vara den pinsamma som hämtade. Eller att vara den tjatiga som skickade sms "kommer du snart, var är du". Kommer snart kunde betyda två timmar eller mer... Erkänner att jag också minns strategierna när jag  själv i tonåren gick ut på kvällen och visste att "ikväll blir det sent". Steg 1 var att flytta tandborsten till lilla toan för att inte behöva använda badrummet bredvid föräldrarnas sovrum. Steg 2 lås upp och stäng ytterdörren ljudlöst. Otroligt vad man kan öva upp den konsten med fokus och koncentration. Steg 3 tänd inga lampor när du kommer hem. Glid ner i sängen och ligg helt stilla för att undvika knarrande eller lakansprassel. Steg 4 svara ärligt på frågan "när kom du hem inatt" för den förälder finns inte som trots alla försiktighetsågärder du vidtagit inte har koll. 
 
Jag älskar den här tiden på dygnet, passar mig som egentid. Inget stör, tankar kommer, tankar går, ibland snurrar nödenolusten ett varv i sängen och sover vidare och ibland vaknar han till och undrar om jag vet vad klockan är. Inte som en fråga för att han ska veta utan för att du (dvs jag) borde sova ... för flera timmar sedan.  Jag vet.. men min bästa tid är nu i mörkret när fredag blir lördag. Så det så. 
 
 
 
 

Kommentera inlägget här :