Innerligt älskade 3-åring

Ett antal dagar i sommar har jag varit i Astrid Lindgrens Värld (det kommer bli fler) med vår innerligt älskade 3-åring - yngsten bland barnbarnen. Att få vara hennes farmor och följa henne i fotspåren i denna den bästa parken det är helt underbart. Redan på parkeringen börjar leken - hon går bredbent för att inte trampa på några vita streck för då kommer det hajar och krokodiler. Vi klarar oss alltid (hittills!) från att bli uppätna. Viktigt så klart är att vid entrén ha ordning på det egna årskortet så att vi i god ordning kommer in. Direkt när vi kommer in i parken så ska hon ha en karta/program i händerna (jo, jag sparar pappersprogrammet så vi inte behöver ta ett nytt vid varje besök).
 
 
Hon bestämmer vart vi ska gå och vi tittar på föreställningar om eller när hon vill. Gungor och rutschkanor brukar det börjas med. Jag ger fart eller står nedanför rutschkanan och tittar och njuter av hur härligt och med vilka lätta steg hon springer upp för att åka igen, igen, igen...  Jag hör henne ropa "farmor, titta nu", ibland "farmor, ta ett kort". Lilla rutschkanan hos Pippi och den gula rutschkanan (om du går från Villa Villekulla till Rasmus lada så finns den när du nästan är framme hos Rasmus) är favoriter. Vid den gula är det ofta ganska få barn så där åker hon massor av gånger och jag beundrar hennes energi och lekglädje. 
Jag tror att hon snart provat att hoppa eller balansera på varenda sten, stubbe och stock i parken. Balansgång där det är sammanhängande kantstenar eller rader av stenbumlingar allt ska hon prova. Vid större stenar ser jag hur hon när hon står på en sten böjer kroppen lite framåt och samtidigt böjer benen och balanserar med armarna för att ta sats. Jag ser hur hon tittar och bedömer avståndet till nästa sten, hoppa jämfota eller ta ett långt skutt och landa på en fot ...eller be farmor om en hjälpande hand som stöd när avståndet är för långt att klara på egen hand. Ibland går vi till det "blå" (glasväggen nära Saltkråkan) där finns det stenar att springa på och hoppa ner från. 
 
Föreställningar där hästar finns med gillas och hon kollar in hästarna med stor uppmärksamhet "nu kommer dom". Katla och Karlsson är inga favoriter men för några dagar sedan när hon gungade på hästarna hörde hon Karlsson på Lilla scenen och ville gå dit. Det gjorde vi såklart. På allsången blir det lite läskigt när Kling och Klang kommer ut bland publiken så då är det bäst att krypa ihop tätt intill farmor. Sångglädjen är alltid på topp och texterna kan hon och hon sjunger med och klappar händer... och jag njuter av denna underbara tjej. 
 
 
Bullar, kex, frukt, vatten och festis bidrar till energipåfyllnad. Glass? Jo, det brukar vi köpa.
Julia: Jag vill ha två glasskulor
Farmor: Nej, du får en kula
Julia: Jag vill ha två
Farmor: Men du får en
Julia: Men en annan dag kan jag få två.
Vi köper en kula och sitter i skuggan och pratar när glassen äts upp. 
 
 
Tänk att ha världens bästa park 5 minuter hemifrån och där få njuta och uppleva lek, rörelse, sång och teater, tillsammans med den finaste 3-åringen. Att få vara din (och brorsornas och kusinens) farmor är det bästa och finaste uppdrag jag någonsin haft. Vilken gåva. Det är livets bästa. Alla dagar!!
 
 
 

Endast ett mord

Hittills i år har jag endast mördat en snigel. Klipp klipp sa saxen och så var det gjort. Tar en runda varje kväll för att kolla och hittills är det lugnt på snigelfronten. Men jag har ständig beredskap så akta er. 
 
Dagarna går och det blir mycket Astrid Lindgrens Värld, älskar att vara där. Har i helgen, i väntan på föreställningar, spontanpratat med familjer från Västerås, Uppsala och Värmland och samtliga bara öser beröm över parken. Det är rent, snyggt, man blir bra bemött och det är fantastiska föreställningar är de omdömen som man ger. Jag kan bara hålla med. 
 
Efter en heldag i bästa parken är det skönt att ta det lugnt på favoritplatsen hemma. Vår lilla altan är så skön och jag trivs hur bra som helst där, slappa, läsa, fika eller äta jordgubbar där, allt är lika bra. 
 
 
Härifrån har jag utsikt och uppsikt över den lilla tomten och mina odlingar. Jo, de är mina - fråga nödenolusten om du inte tror mig 😜
Gurkorna har satt fart och börjar blomma nu. Är förväntansfull och hoppas få äta egenodlade gurkor - precis som förra året.
 
 
 
Squashen har tagit sig från att ha varit tunna små plantor som jag sådde tidigt och har haft inomhus:
 
 
Tomaterna blommar och som jag längtar efter att gå och småäta solvarma tomater - bästa godiset.
  
 
Har garderat mig mot missväxt och säkrat upp med ett par blommor som tål alla väder och som är lika fina året om. Inköpta hos Alséns på Öland.
 
 
Jahapp, nu har jag slöat nog för den här gången och nu ska jag bege mig mot strykjärnet. Ingen stor hög som väntar men skönt att bli av med den. En ny bok väntar på att bli läst, kanske ett bad senare idag, köttfärssåsen fixade jag igår - det ser ut att bli ännu en bra dag. Kanske kanske kan det bli  föreställningarna Fri som en fågel och Stridens dag i ALV också...
 

Lupinrunda avklarad

Lupinrundan för året är nu avklarad. Ingen sommar utan en tur Långbrössle - Hällerum för att beskåda alla vackra lupiner. Vita, blå och rosa i ett oändligt antal färgvariationer och storlekar. Så vackert och ett #detmåstejagsevarjesommar. Här kommer en lupinkavalkad:
 
 
 
 
 
 
 
Som en bonus såg vi fina vallmo (fotade bara några få):
 
Till sist tjärblomster som det fanns massor av och som lyste så vackert i vägkanterna:
 
Jaha, det var dagens roliga det. Resten av dagen erbjuder bokläsning, tennis på tv och svenska jordgubbar och möjligen en tupplur invirad i fleecefiltar ute på altanen. Ja, i soffan där, skönaste platsen här hemma på sommaren. Inget bad i sjön idag även om det var hur skönt som helst igår. 
En blomsterbild till - kan det vara ok? Aklejor hitflyttade från Gamla Enskede - så fina de också.
 
 
Störs du av ogräset? Det gör inte jag - för endera dan rycks det bort..
Ha det gott och njut av din söndag.